1 vara tillagd i varukorgen
Hur du tar hand om dina funktionsplagg
Vår livsstil ställer allt högre krav på funktion och kvalitet, inte minst då det kommer till plaggen vi bär. Idag tänkte vi därför ge oss på att förklara begreppet funktionsplagg, samt hur du vårdar dessa på bästa sätt.
Foto: Evelina Lind
Text: Mimmi Ljungblad
Så tvättar du dina träningskläder och funktionsplagg:
1. Förbered plagget
Stäng dragkedjor, knappar och kardborrar innan tvätt för att undvika skador eller nötning. Tvättpåse är ett plus, upptäck exempelvis tvättpåsen från Guppyfriend som skyddar plaggen samt reducerar mängden syntetiska material att äntra naturen. Generellt är det viktigt att inte låta träningskläderna ligga kvar i träningsväskan, utan vädra eller tvätta plaggen omgående.
2. Kolla tvättrådet
Följ tvättrådet i plagget noga men tvätta i regel träningskläderna kallt, i högst 30 grader.
3. Undvik sköljmedel
Använd flytande tvättmedel och undvik sköljmedel för träningskläder och funktionsplagg. Sköljmedel kan komma att skada elasticiteten i fibrerna samt täcka över fibrerna likt ett hölje och kapsla in smuts och bakterier. Porerna i eventuella membran eller beläggningar kan vidare täckas igen av sköljmedel.
4. Hängtorka
Hängtorka plaggen och undvik att utsätta syntetplagg för värme, dvs. torktumlare och strykjärn.
LÄS MER: "Så tvättar du syntetmaterial" eller "Så tvättar du din dunjacka"
LÄS MER: "Så tvättar du syntetmaterial" eller "Så tvättar du din dunjacka"
Vad innebär funktionsplagg?
Då man talar om funktionsplagg syftar man på plagg som har tillverkats av ämnade material samt genomgått sådana för- och efterbehandlingar att eftertraktade egenskaper har tillförts plaggen. När regnet öser ner föredrar vi en jacka som är vind- samt vattenavstötande, när vi befinner oss i terräng uppskattar vi plagg som håller oss torra och behagliga, och så vidare.
Plastic fantastic?
Om vi börjar med fibrer så tillverkas tränings- och funktionsplagg nästan uteslutande av konstgjorda sådana, dvs. syntetfibrer. Syntetfibrer framställs på kemisk väg och utgångsmaterialet, eller råvaran, är främst petroleum dvs. råolja. Fördelen med att framställa fibrer på kemisk väg är att fibrerna kan tillverkas i önskad längd och manipuleras för att ges vissa egenskaper.
Syntetfibrer såg dagens ljus i mitten av 1900-talet då företaget DuPont lanserade polyamid under varunamnet nylon 1939. Idén kom från silkeslarven och dess långa och starka fibrer, något man önskade skala upp. DuPont är även företaget bakom elastan, även kallad Spandex eller Lycra, en fiber känd för sin elasticitet och töjbarhet. Säga vad man vill om syntetfibrer, men hittills har det varit svårt att ersätta syntetfibrers egenskaper i sportkläder och funktionsplagg. Då det kommer till regn-, skid- och badkläder är det viktigt med tyger som torkar snabbt, har god slitstyrka samt nötningshållfasthet, något som många syntetfibrer kan erbjuda. Då råvaran inte är förnybar eller biologiskt nedbrytbar blir det dock extra intressant, men framförallt viktigt, att kolla på återvunna alternativ.
KAN KLÄDER VERKLIGEN ANDAS?
Om vi rör oss bort från fibrer och istället fokuserar på funktionstyger brukar man främst tala om tre varianter: membran, tyg med beläggning samt mikrofibertyg. Ett membran är en tunn plastfilm som lamineras på insidan av ett yttertyg. Absolut vanligast är att membranet är poröst, dvs. innehåller små håligheter som släpper igenom vattenmolekyler, ånga, men stoppar vattendroppar. Detta skyddar tyget från yttre väta och hjälper samtidigt till att transportera bort fukt som kommer inifrån. Ni känner säkert till ett membran vid namn GORE-TEX?
Det talas även om olika typer av beläggningar. En beläggning är från början en pasta som breds ut på baksidan av tyget i ett tunt skikt. När pastan torkar expanderar den och bildar små håligheter som fungerar likt ett membran.
Sist men inte minst mikrofiber. Tyger av mikrofiber består av kluvna, mycket tunna fibrer i lösa knippen. Vid vävningen bildas minimala mellanrum mellan fibrerna som fungerar likt öppningarna i ett membran. Fördelarna med mikrofiber är att det är konstruktionen i sig som ger tyget dess egenskaper, funktionerna nöts således inte bort.
Membran är kanske det mest eftertraktade i funktionstygsväg, och det som i regel presterar bäst, men även det som är mest kostsamt. Slutligen, som svar på frågan - Plagget i sig andas inte, men tygerna kan transportera bort fukt och på så sätt hjälpa dig att hålla en behaglig kroppstemperatur.
Läs mer om hur du vårdar dina GORE-TEX plagg här.
Skydda din jacka genom impregnering eller vaxning
För att behålla din funktionsjackas tekniska egenskaper eller din vaxade jackas skyddande yta behöver den vårdas med jämna mellanrum. Skaljackor och andra funktionsplagg mår bra av att impregneras emellanåt, medan vaxade jackor behöver en ny omgång vax för att bibehålla sitt skydd. Genom att underhålla ytbehandlingen håller sig din jacka motståndskraftig mot väder och vind längre.
DWR - Durable water repellent
Många ytterplagg har en impregnering som kallas DWR - durable water repellency, som syftar till att göra yttertyget vattenavstötande. Efter tvätt måste värme tillföras för att återaktivera detta skydd. Använd värmeskåp, torktumlare eller strykjärn, men se till att värmen inte blir för hög så att plagget smälter. När ytbehandlingen har slitits ut kan du impregnera på nytt med hjälp av speciellt anpassade sprayer.
