TEST: Hur du tar hand om dina funktionsplagg

Vad innebär funktionsplagg?

Då man talar om funktionsplagg syftar man på plagg som har tillverkats av ämnade material samt genomgått sådana för- och efterbehandlingar att eftertraktade egenskaper har tillförts plaggen. När regnet öser ner föredrar vi en jacka som är vind- samt vattenavstötande, när vi befinner oss i terräng uppskattar vi plagg som håller oss torra och behagliga, och så vidare. Hur uppnår man då dessa egenskaper?

Plastic fantastic?

Om vi börjar med fibrer så tillverkas sport- och funktionsplagg nästan uteslutande av konstgjorda sådana, dvs. syntetfibrer. Syntetfibrer framställs på kemisk väg och utgångsmaterialet, eller råvaran, är främst petroleum. Fördelen med att framställa fibrer på kemisk väg är att fibrerna kan tillverkas i önskad längd och manipuleras för att ges vissa egenskaper.

Syntetfibrer såg dagens ljus i mitten av 1900-talet då företaget DuPont lanserade polyamid under varunamnet nylon 1939. Idén kom från silkeslarven och dess långa och starka fibrer, något man önskade skala upp. DuPont är även företaget bakom elastan, även kallad Spandex eller Lycra, en fiber känd för sin elasticitet och töjbarhet.

Säga vad man vill om syntetfibrer, men hittills har det varit svårt att ersätta syntetfibrers egenskaper i sport- och funktionsplagg. Då det kommer till regn-, skid- och badkläder är det viktigt med tyger som torkar snabbt, har god slitstyrka samt nötningshållfasthet, något som många syntetfibrer kan erbjuda. Då råvaran inte är förnybar eller biologiskt nedbrytbar blir det dock extra intressant, men framförallt viktigt, att kolla på återvunna alternativ.

Kan plagg verkligen andas?

Om vi rör oss bort från fibrer och istället fokuserar på funktionstyger brukar man främst tala om tre varianter: membran, tyg med beläggning samt mikrofibertyg. Ett membran är en tunn plastfilm som lamineras på insidan av ett yttertyg. Absolut vanligast är att membranet är poröst, dvs. innehåller små håligheter som släpper igenom vattenmolekyler, ånga, men stoppar vattendroppar. Detta skyddar tyget från yttre väta och hjälper samtidigt till att transportera bort fukt som kommer inifrån. Ni känner säkert till ett membran vid namn Gore-Tex®?

Det talas även om olika typer av beläggningar. En beläggning är från början en pasta som breds ut på baksidan av tyget i ett tunt skikt. När pastan torkar expanderar den och bildar små håligheter som fungerar likt ett membran.

Sist men inte minst mikrofiber. Tyger av mikrofiber består av kluvna, mycket tunna fibrer i lösa knippen. Vid vävningen bildas minimala mellanrum mellan fibrerna som fungerar likt öppningarna i ett membran. Fördelarna med mikrofiber är att det är konstruktionen i sig som ger tyget dess egenskaper, funktionerna nöts således inte bort.

Membran är kanske det mest eftertraktade i funktionstygsväg, och det som i regel presterar bäst, men även det som är mest kostsamt. Slutligen, som svar på frågan - Plagget i sig andas inte, men tygerna kan transportera bort fukt och på så sätt hjälpa dig att hålla en behaglig kroppstemperatur.

Dun- kontra syntetstoppning

Att frysa är minst sagt överskattat. Då kylan börjar krypa sig på är det läge för fodrade plagg.

Här brukar man tala om dun- kontra syntetstoppning. Fördelarna med dun är att materialet är lätt, komprimerbart samt binder mycket luft och på så sätt värme. Nackdelen är att dunet förlorar en stor del av sin volym och isolerande förmåga då materialet blir blött, och torkar dessutom långsamt. Syntetisk stoppning, å andra sidan, presterar lika bra vid hög luftfuktighet och nederbörd då syntet inte absorberar vatten lika lätt, samt torkar snabbt. Det värmer dock inte lika effektivt. Samtidigt går utvecklingen ständigt framåt.

Så vårdar du dina funktionsplagg: 

Först det absolut viktigaste och generella då det kommer till sport- och funktionsplagg:

• Låt inte plaggen ligga kvar i träningsväskan eller packningen, vädra eller tvätta omgående.
• Stäng dragkedjor, knappar och kardborrar innan tvätt för att undvika skador eller nötning. Tvättpåse är ett plus.
  
• Följ tvättrådet i plagget noga men tvätta i regel kallt, i högst 30°C, och använd ett flytande tvättmedel.
• Undvik sköljmedel, detta kan komma att skada elasticiteten i fibrerna, täcka över fibrerna likt ett hölje och kapsla in smuts och bakterier samt täppa igen porerna i eventuella membran eller beläggningar.
• Undvik att utsätta plagg i syntet för värme, dvs. torktumlare och strykjärn, hängtorka istället.

Så vårdar du ytterplagg med dun- eller syntetstoppning: 

• Stäng alla dragkedjor samt vänd jackan ut och in.
• Följ tvättrådet i plagget noga men tvätta i regel kallt, i högst 30°C, och använd ett flytande tvättmedel samt exkludera sköljmedel.
• Skölj jackan noggrant.
• Om stoppningen är av dun - släng i ett par tennisbollar under tvätt, samt då du torktumlar, för att dunet ska återfå sin volym.
• Om stoppningen är av syntet - hängtorka i rumstemperatur.
• Många ytterplagg har en impregnering som kallas DWR - durable water repellency, som syftar till att göra yttertyget vattenavstötande. Efter tvätt måste värme tillföras för att återaktivera detta skydd. Använd värmeskåp, torktumlare eller strykjärn, men se till att värmen inte blir för hög så att plagget smälter. Då ytbehandlingen har slitits ut kan du impregnera på nytt med hjälp av speciellt anpassade sprayer.

Läs mer om hur du vårdar dina Gore-Tex® plagg här.