Coastal Field Chapters – En vandring genom det engelska landskapet

Med hösten i antågande gav vi oss ut för att uppleva det engelska landskapet i övergångssäsongen. En vandring längs sydkusten blev starten på ett dygn där vädret, utsikten och stillheten fick styra tempot – från höjdens vyer till kvällens campspot.

Text & Foto: Rasmus Motten wernerby
Video: Leo Prim

Publicerad 2025-09-02

The Hillwalk

Vi började till fots. Med kängorna snörda och packningen på ryggen tog vi sikte på stigarna som löper längs den engelska sydkusten. Inga höjdmeter att skryta om, men en utsikt som slår desto högre. Underlaget skiftade mellan grus, gräs och fuktig jord. Luften var sval och vinden kraftig. Egentligen en perfekt väderlek för en vandring under en tidig höstdag. Kläderna vi bar var valda med eftertanke: lager-på-lager för oväntade väderväxlingar och smidiga skiften mellan aktivitet och paus.

The View

Efter ett par timmar nådde vi höjdpunkten på resan. Kustlinjen bredde ut sig under oss, med böljande fält och vita klippor som mötte havet. Vi satte oss i gräset, tog av ryggsäckarna och lät tiden gå en stund. Det här var ett av de där ögonblicken man inte planerar, men som fastnar. Med solen som värmde bakom molnen och vinden i ansiktet lät vi stillheten ta plats.

The Overland

Vi packade in oss i bilen – en Land Rover med gott om plats för all vår packning för kvällens campsite. Rutten fortsatte över privat mark, där vi fått tillstånd att köra vidare. Låga stengärdsgårdar, trånga svängar och fält som aldrig riktigt tog slut. Det här är England när det är som mest karaktäristiskt, men samtidigt möttes vi av ett landskap som förvånade oss som kommer utifrån. Stundtals påmindes vi mer om den afrikanska vildmarken än Europa med de inplanterade träden från kolonialtiden och den ovanligt röda sanden som yrde i ljuset från solen som nu tittat fram lagom till kvällen.

The Campspot

När vi kom fram hade våra vänner redan slagit upp sina tält och påbörjat matlagningen. Utrustningen var framplockad och elden tänd. Det fanns kaffe på gång och en tydlig känsla av att tempot skiftat ner ännu ett snäpp. Vi bytte om och drog på oss ett värmande yttre lager. Kvällen skulle bli kyligare, men inte obekväm. Vi satte upp våra tält innan vi anslöt oss till de andra vid elden och hjälpte till med det sista inför middagen. När solen gick ner bakom trädtopparna blev ljudbilden tystare, och vi lät den vara det. Dagen var inte dramatiskt – men exakt det vi sökt på vårt äventyr längs den engelska sydkusten.